– Faktum är att vi alltid har varit lika nära eller lika långt ifrån en apokalyps, om vi med det menar en global katastrof som utraderar eller radikalt förändrar livet. Tanken på att det mänskliga livet är bräckligt och kan få ett abrupt slut är lika gammal som mänskligheten, säger Blaženka Scheuer, universitetslektor och docent i Gamla testamentets exegetik vid Lunds universitet.
Redan i tidiga judiska skrifter ett par hundra år innan Kristi födelse finns berättelser om dramatiska händelser som drabbar människorna. En lika dramatisk tematik återfinns i Uppenbarelseboken i Nya Testamentet. Där beskrivs hur solen svartnar, stjärnor faller ner och månen färgas blodröd.
Begreppet apokalyptik härstammar från Uppenbarelseboken, alltså så långt tillbaka som för 2000 år sedan. Den grekiska ursprungstiteln Johannes Apokalyps blev i svenska biblar Uppenbarelseboken eftersom apokalyps är det grekiska ordet för ”uppenbarelse” eller ”avtäckande”.
Boken är apokalyptikens i särklass mest berömda verk. Den är även en minst sagt central text i den efterföljande kristna världsåskådningen och har sedan dess färgat det apokalyptiska tänkandet.
– Eftersom Bibeln spelat så stor roll i historien har människor förhållit sig på olika sätt till Uppenbarelsebokens föreställningsvärld som dock har skiftat form under historiens gång. Inte sällan har människan tolkat pandemier och sjukdom utifrån det här apokalyptiska narrativet. Pesten men också covid-19 är sådana exempel, säger Blaženka Scheuer.
Koppling mellan AI och apokalyptiska tankegångar
Klimatförändringar och krig är några apokalyptiskt färgade händelser som präglar vår samtid. Naturkatastrofer, sjukdomsutbrott men också misstro mot etablerade auktoriteter är några andra exempel.
Inom Lunds universitets tvärvetenskapliga forskargrupp "At the End of the World" undersöker forskare nu hur apokalyptiska tankar och strömningar formar historieskrivning, juridisk-politiskt tänkande och populistisk retorik samt mediers rapportering om AI, klimathot och migration.
– Kanske kan man tolka det här som att det finns ett stort intresse för de gemensamma utmaningar mänskligheten står inför. Klimatförändringar, pandemi, krig och inte minst – artificiell intelligens, säger Blaženka Scheuer.
Blaženka Scheuer säger att dessa händelser är tätt sammankopplade med existentiella frågor. Vad händer exempelvis när en maskin faktiskt är ”bättre” än mig som människa?
– I tider av existentiella kriser har människan ofta aktualiserat det kulturella minnet. Det som hjälpt henne under årtusenden att sätta ord på och hantera en kris. Den apokalyptiska tematiken, med sina storslagna bilder kommer väl till hands, säger Blaženka Scheuer.
Lästips: Uppenbarelseboken
Blaženka Scheuer nämner Uppenbarelseboken som ett bra exempel på litteratur som tar sig an människans grubblerier i tider av djup kris och hot.
– Uppenbarelseboken är svårläst, nästintill rörig, eftersom den saknar tydlig kronologisk ordning. Samtidigt är det bra att komma ihåg att Uppenbarelseboken, då den skrevs på 90-talet e. Kr. fungerade som en tröst och uppmuntran för de människor som led under svåra förföljelser att stå ut. Att se fram emot en tid då ondskan kommer att besegras en gång för alla gav dem hopp, säger Blaženka Scheuer.
"Vi kan påverka"
Vad är då forskarens egen uppfattning om framtiden? Blaženka Scheuer säger att varje generation behöver leva och handskas med sin egen tids stora utmaningar. Samtidigt som hon förstår att kriser och hot riskerar att göra den samtida människan uppgiven och kanske även avtrubbad är det särskilt viktigt att odla ett kritiskt engagemang.
– En jordbävning kan vi möjligtvis skydda oss ifrån men inte egentligen påverka. När det gäller klimatförändringarna, krig och auktoritära regimer är vi inte utan agens. Vi kan faktiskt påverka. Det är just det vi hoppas åstadkomma. Vårt mål är att försöka förstå de ofta omedvetna apokalyptiska mönster som inverkar på hur vi förstår, tolkar och agerar i mötet med vår tids kulturella och politiska utmaningar, säger Blaženka Scheuer.
