– Elnätens kapacitet utnyttjas inte särskilt bra. Det är upp till 50 procents luft i systemet på årsbasis. Med en snabbare och mer flexibel nätutbyggnad kan Sverige inte bara säkerställa tillgång till ren el utan också stärka sin konkurrenskraft och uppnå klimatmålen. Men för att lyckas krävs samarbete mellan myndigheter, industrin och elnätsföretagen, säger han.
Hannes Sonnsjö har i SNS-rapporten ”Elnätens roll i energiomställningen” intervjuat nätbolag och deras kunder för att ta fram förslag på hur man på ett bättre sätt kan utnyttja elnätens kapacitet.
Kapaciteten i befintliga nät måste öka
I grunden är Sveriges elnät robust byggda, dimensionerat för att klara de högsta belastningarna under elintensiva perioder. Fokus har legat på att underhålla och förvalta ett till synes fulländat och färdigbyggt system. Men i takt med att kraven ökar när både företag och hushåll ställer om till ett mer hållbart energisystem med en ökad andel förnybar energi så kommer elnätens kapacitet inte att räcka till. Under de kommande decennierna förväntas elanvändningen i Sverige mer än fördubblas, från dagens cirka 140 TWh till 300 TWh.
– Vår forskning visar att det befintliga elnätet inte är byggt för att hantera de snabba förändringar vi ser i dag. Vi måste hitta innovativa sätt att öka kapaciteten i befintliga nät och snabba upp anslutningen av nya förnybara energikällor, säger Hannes Sonnsjö.
Dålig koll på utnyttjandegraden
Även om det idag finns god tillgång på el i systemet i sin helhet, klarar elledningarna inte av att överföra tillräckligt mycket dit den efterfrågas. Varningarna har varit många om att tillväxtregioner riskerar att drabbas av nätkapacitetsbrist.
Det har också visat sig att det tar väldigt lång tid att bygga ut elnäten. Det mest kända exemplet är Sydvästlänken, som försenades med många år och som fortfarande inte har nått full kapacitet.
Men om det nu finns kapacitet i nätet, åtminstone för de perioder när belastningen inte är som högst, varför ser man inte till att åtgärda det då?
– Det beror på flera faktorer. Dels ägs Sveriges region- och lokalnät av närmare 160 aktörer med olika förutsättningar, dels finns det många tekniska utmaningar. Många nätbolag har dålig koll på utnyttjandegraden och så finns det svårigheter med att ansluta olika former av småskalig elproduktion till näten, säger Hannes Sonnsjö.
Små incitament att arbeta smartare
Dessutom finns det regulatoriska utmaningar, bland annat en trubbig intäktsreglering som premierar tunga, dyra prylar, medan en hög utnyttjandegrad inte ger samma intäkter.
– Det finns små incitament att jobba smartare, säger Hannes Sonnsjö.
I studien pekar han på olika möjliga lösningar:
- Uppgradering av elnätstekniken: Genom att investera i smarta elnät kan elnätsoperatörer optimera flödet av el och öka kapaciteten.
- Fler flexibla elavtal: Genom att erbjuda elpriser som varierar över tid kan konsumenterna uppmuntras att flytta sin elanvändning till tider då belastningen på nätet är lägre.
- Effektivisera anslutningsprocessen: Genom att förenkla processen för att ansluta nya förnybara energikällor till elnätet kan övergången till ett renare energisystem påskyndas.
- Ändra intäktsmodellen: Förtydliga lagstiftningen som reglerar elnätsverksamheten. Gör det lönsamt att digitalisera och effektivisera utnyttjandet av elnätens kapacitet.
– Detta innebär att nätbolagen behöver gå från en traditionell förvaltarroll till att bli aktiva marknadsaktörer, som kan främja samordning och flexibilitet i elsystemet, säger Hannes Sonnsjö.
