Myt 1: ”Vi använder endast 10 procent av vår hjärna”
Det finns ingen sanning i det här utan tvärtom – vi använder större delen av hjärnan i princip hela tiden och går alltså inte omkring med en massa oanvänd nervvävnad. Men den här typen av myt är viktig när man ska sälja böcker om personlig utveckling – då är det bra om det finns en stor marginal att utveckla.
Myt 2: ”Mässlingsvaccin kan orsaka autism”
Rapporten lades fram av en forskare 1998 i den prestigefyllda tidskriften The Lancet. Det var många felaktigheter i artikeln – både metodmässigt och etiskt. Gång på gång har man senare visat att det inte finns någon som helst koppling mellan vaccin och autism. Artikeln drogs tillbaka 2010. Trots det har mässling ökat under senare år eftersom rädslan att vaccinera sina barn lever kvar hos föräldrar.
Myt 3: ”Tungan är indelad i olika smakregioner”
Påståendet att vi känner salt, sött, surt och beskt på olika ställen av tungan bygger på en amerikansk rapport från 1940-talet. Studien har inte kunnat upprepas, utan det har visat sig att vi känner alla smaker på hela tungan med en ytterst liten marginell variation.
Myt 4: ”Hjärtstartare kan få hjärtat att börja slå igen”
Den klassiska ”flatlinen” när någon får hjärtstopp och linjen blir platt och läkarna skjuter igång hjärtat med en hjärtstartare stämmer inte. När hjärtat slutat slå finns ingen elektrisk aktivitet kvar och därför kan man inte få igång hjärtat igen med en hjärtstartare. Det gör sig jättebra på film, men i verkligheten används hjärtstartare vid ventrikelflimmer. Ett hjärta som slutat slå försöker man istället få igång med mediciner i kombination med hjärtlungräddning.
Myt 5: ”Alexander Fleming uppfann penicillinet”
Alexander Fleming var en erkänt slarvig mikrobiolog som lämnade sina odlingsplattor framme när han åkte på semester. När han kom hem hade det börjat växa svamp på dem och medan vissa bakterier hade överlevt, hade andra strukit med. Hans tes var att använda den nya insikten till att skilja olika typer av bakterier åt. Inte förrän ett tiotal år senare utvecklade andra forskare läkemedlet penicillin. Alla fick dock Nobelpris i slutänden.